medan jag var borta! :-) Tvärtom fick jag världens varmaste kram av henne då hon mötte mej på flygfältet, hängde fast i mej som en liten apunge! Underbart!

De fyra dagarna jag var borta gick jätte bra, både i Bcn och på hemmafronten. Förstås hade jag sjukligt ledsamt efter Stella och ringde hem stup i kvarten, men då jag fick höra att allting förlöpte väl kunde jag slappna av litet och njuta av Gaudi, paella, sangria m.m. m.m. (Samtidigt som det skar i hjärtat när jag märkte att hon klarade sig så bra utan mej... )

 Barcelona är en ljuvlig stad, full av liv och rörelse.



Nu njuter vi av de sista lediga dagarna innan jag börjar jobba! :-)

har vi firat under veckoslutet. Vi tände dopljuset, drack te och åt kladdkaka tillsammans med mommo, mofa och Musse. Hur mysigt som helst. Att fira är ju aldrig fel!



Dopdagsfirande. Mommo och mamsen har klätt sig i likadana kladdkaks-
färgade blusar dagen till ära. :-)




Bus med mommo...




och mys med mofa


Vi har nu inlett en dagssömn för Stella. När det blev svårt att få henne att somna både på förmiddagen och på eftermiddagen insåg vi att tiden var inne. Nu tar hon sin dagssömn efter lunchen klockan 12. Det har gått rätt bra, men hon har litet svårt att sova tillräckligt länge. Som mest blir det 1,5 h och då är hon supertrött hela kvällen. Dock inga problem med nattandet varken på dagen eller kvällen.

Idag ville hon gå och lägga sig redan vid 7, satte sig i fotöljen vid sin säng och pekade mot bokhyllan med hennes böcker (=nattsaga!). Vid halv 9 somnade hon bums, en halv timme tidigare än vanligt. Jag antar att vi borde börja lägga henne redan vid 8. Det känns dock lite tokigt, med tanke på att jag då hinner umgås med henne endast 3 h per kväll då jag börjar jobba... :-(

På tal om det bär det ju på torsdagen av till Barcelona. Är aningen nervös. Jag litar ju nog på att hon klarar sig utmärkt med pappsen, men tänk om hon glömmer MEJ?!

fick vi åskåda i dag.

Efter nogranna studier av internet hade vi alltså äntligen lyckats hitta en fotograf som verkade lovande med tanke på ettårsfotograferingen och beställt tid. Efter sämsta natten på länge var Stella dock lika sprudlande glad som vanligt, men otroligt aktiv. Hon var stilla högst några sekunder och sprang omkring som ett jehu, flabbade och fnissade och hade sig. Som tur var fotografen utrustad med en snabb kamera, och menade att hon nog fick många bra bilder. Dock inga visande en fridfullt poserande änglaflicka... Men det struntar vi i, sådan är hon ju inte annars heller... :-)

Nu gäller det bara att ge sig till tåls och vänta på provbilderna...



Efter fotograferingen fick modellen springa av sig i parken


I lördags var det säsongsavslutning på stuglivet i form av kräftskiva på verandan. Det var jätte mysigt, men man märkte nog att hösten är på antågande med kyla och rusk och allt vad det innerbär.



Så här mysigt såg det ut utifrån...



och inne, tyvärr i blixtljus... Skenet var mycket skönare i verkligheten!

Igår var Andreas där och städade upp det sista inför vintern. Det känns riktigt bra att få återvända till stan och hösten.

Imorgon kommer jag att vara på idékonferens i Kimito med jobbet HELA dagen. Det blir nog det längsta jag varit ifrån Stella hittills. Kanske lika bra att jag lite för öva mej inför Bcn-resan nästa vecka. Då skall jag ju vara borta 4 långa dagar! :-o Hur skall det gå till?! För att inte tala om att jag snart skall börja jobba varje dag... HJÄLP!

har vi här hemma för tillfället. Så fort man vänder bort blicken har hon gjort något litet hyss. Att klättra är bland annat populärt för tillfället. Snabbt som blixten klättrar hon upp i soffan, sängen och stolarna och en dag hade hon med hjälp av fotöljen klättrat upp på fönsterbrädet i sovrummet! Som tur hade vi redan tidigare förstått att vi bor ihop med en klätterapa och sett till att fönstret alltid var stängt då man inte själv var i rummet. Senare samma dag satt hon och skakade vatten ur sin flaska över min lap top (som otroligt nog inte verkar ha tagit någon större skada)!



Att klättra upp i läderlappsstolen är lätt som en plätt




Men särskilt stadig att klättra på är den ej... en dag välte den och läppen
började blöda. :-(


Trots dylika incidenter har hon utvecklats massor de senaste dagarna och börjat bli en riktigt stor flicka! Man märker bland annat att hon förstår mycket av det man säger, både direkta uppmaningar och annat man pratar om. Hon har också börjat härma oss. Idag på kvällen när vi satt och myste tillsammans på vår nya, ludna, gröna matta märkte jag plötsligt att hon satt och försökte arrangera sina ben i kors, för att sitta på samma ställning som jag. Sååå sött! :-)

Idag på dagen hade vi lunch/shoppingdate med Jenny & Elmer och Regina & Elza. Gullungarna uppförde sig så väl och det var skoj att kolla in bebishöstmodet och sitta och tjattra över god sallad. Nog har man det bra som vårdledig!

Snart är det dock stjärnpappans tur att  ta över det ljuva livet... (kanske bloggen också för den delen! :-))



La dolce vita...