har fått mej att inse vem Stella troligen har ärvt sitt dåliga nattsovande av! :-o Tydligen vaknade jag nämligen 1-2 gånger per natt fram tills att jag var 1 år och 8 månader. Efter det vaknade jag fortfarande ibland. I en liten tilläggskommentar nederst på sidan kan man läsa:  "Först vid snart 4 år har jag börjat sova hela natten"!!!

Och jag som redan nu varit orolig över att Stella inte ännu sover hela nätter! Håhåjaja.



Äpplet faller inte långt från trädet?! (Och jag lär också ha varit glad som bebis..:-))

Något jag dock har mera orsak att vara stolt över är att jag som 7 månader började sitta på "pjäsen" och var helt torr vid 1 år och 4 månader! :-) Har faktiskt funderat på att gå och inhandla en pjäs åt Stella så småningom. Varje morgon börjar hon nämligen med att klämma ut ett lass. Skulle vara roligt att se om det skulle lyckas på en potta också.

Igår var vi sysselsatta med att möblera om i vårt sovrum. Vi kom nämligen på att Stella borde få en egen hörna där, då det ändå är så pass stort. Sagt och gjort flyttade vi alla Stellas möbler till ena sidan och våra till den andra. Det blev faktiskt riktigt lyckat, men vi har ännu inte kommit på hur man uttryckligen skulle kunna skärma av delarna från varandra. På Ikea hade de nämligen inga bra lösningar, och alla skärmar jag hittat på nätet verkar ganska dyra (och kanske inte så barnsäkra...) Så ifall någon kommer på en bra idé (Ica? Du har ju gjort det förr...) så skriv in det som kommentar!



"Stellas rum"



"Vårt rum"

Så fruktansvärt bråttom är det nog ändå inte, känns faktiskt lite olustigt att skärma av Stellas del av rummet från vår... :-(

Idag har vi varit på promenad, shoppat och lunchat med kusin Elza och Regina. Skoj! Fast nog fick jag betala (med "dagens lugna stund") för att jag igen bröt mot rutinerna... Stella sov superdåligt på eftermiddagen och var gnällig hela kvällen.



Lite orkade hon jumppa ändå...

sade Stella idag! :-) Pappandet har varit på gång redan någon vecka, medan mammandet började förra natten då hon vägrade sova. Och så idag kom de båda plötsligt kombinerat. Klart och tydligt så att både mamsen och pappsen hörde det och höll på att spricka av stolthet! :-D

Stella har helt tydligt varit inne i någon klängfas den senaste tiden! Aldrig förr har hon varit så gnällig och mammig och klängig som nu! Och om det är något som tär på ens nerver så är det gnäll! Hundra gånger hellre skrik än gnäll!

Men klänget tycks ha resulterat i ett stort utvecklingssprång, för under de senaste dagarna har hon igen lärt sig massor och blivit jätte duktig.

Igår lärde hon sig bl.a. att klappa händerna! Det är alldeles bedårande! Troligen för att vi sjunger vår absoluta favoritsång mest hela tiden, Mamma Mu's Om det börjar regna kan man klappa händerna...



Hon klappar händerna, jag lovar! Det är lite svårt att få det att fastna på bild... :-)

När vi åkte hem från Sibbo igår sjöng jag den med hög röst HELA vägen, halvt hysteriskt, för att underhålla henne där hon satt ensam i baksätet och marrade. Och det hjälpte, hon höll sig lugn och satt förmodligen där och klappade händerna! :-)

Dessutom märkte pappsen idag att det ser ut som om hennes tandkött håller på att spricka upp i nedre käken, så månne inte det dyker upp en liten tand snart! I så fall är hon betydligt tidigare än sin mams som fick sin första tand som 8 månader...

Det blev visst ett litet skrytinlägg det här!

På sovfronten har jag tyvärr inte så mycket att skryta över. Förra natten var hon igen vaken i över en timme, och vi höll på att få ett nervsammanbrott. Så idag har vi igen kört sovskolan. Hon somnade efter 20 minuter gråt och har sovit lugnt sedan dess. Hoppeligen ända tills morgonen! Man blir sååå trött av att aldrig få sova mera än ett par tre timmar i sträck!

Stella har alltså inte lärt sig att krypa, än så länge övar hon bara (om än aktivt)...

Bilden (och texten) är kanske lite missvisande. He he.

Rätt ska vara rätt! :-)

har vi (jag) varit de två senaste dagarna! Vi har knappt alls varit utomhus och jag har t.o.m. tagit tupplurer tillsammans med Stella på förmiddagarna! Men skönt har det varit, måste jag erkänna, som motvikt till allt det vanliga springet! Och visst måste man ju få ta det lugnt också ibland när man är mammaledig!?

Det skall dock inte få bli någon vana, för nog är det ju bra att komma ut och röra på sig också varje dag!

Men jag har också kunnat konstatera att Stella sovit betydligt bättre på dagarna nu när vi bara varit hemma! Igår sov hon t.ex. tre timmar på eftermiddagen, vilket nog måste anses vara rekord. Dock vaknade hon vid 4 i natt, och somnade inte om efter att hon ätit, utan var hur pigg och glad som helst, i över en timme! Det behöver knappast tilläggas att två andra inte var vid lika gott humör...

Snälla Musse har igen erbjudit sig att barnvakta, så ikväll skall vi gå på bio! Vi skall se filmen om Johnny Cash, Walk the Line. Det skall bli jätte mysigt att i lugn och ro kunna koncentrera sig på filmen och slänga i sig mängder av lösgodis! På sista tiden har jag ju bara varit på bebisbio, och då råder minsann ingen lugn och ro...

Duktiga Stella har passat på att öva på några färdigheter medan vi ändå bara varit hemma:




Dricka ur mugg,




krypa,




och sitta!

Önskar stjärnmamman och hennes älsklingar!

och försöker vänja oss vid den trista vardagen. Både flygresorna och vistelsen i Österbotten gick jätte bra! På ditvägen råkade vi få sällskap av min kollega Magdalena, som fick agera assistent och väskbärare, och det underlättade ju resan massor. På hemvägen visste jag hur allt gick till och klarade mej bra på egen hand med Stella. Hon var satt snällt i min famn hela resorna och jag började genast planera nya och längre utfärder. :-)

Fast det är märkbart hur alla säkerhetsarrangemang i planet får en helt annan innebörd när man flyger med sitt barn! Jag som knappt alls följt med några säkerhetsinstruktioner tidigare drabbades av världens ångest och flygrädsla då flygvärdinnan upplyste mej om hur jag skulle förfara med syrgasmasker och miniflytväst i fall av olycka.



Mysiga pyjamaspolare

Väl framme njöt Stella i fulla drag. Med tvååring, hund och katt är det action hela tiden och det älskar hon ju, så hon var en riktig solstråle hela tiden. Eftersom hon dessutom kunde sova ute fick hon ta sig långa tupplurer varje dag, som också gjorde susen. Vi mammor hade också gott om tid att umgås och prata så det var alltså en väldigt lyckad resa på alla sätt och vis!



Tre busiga kompisar

Under resan märkte man inte att hon skulle ha saknat sin pappsen, men det var rörande att se hur hon reagerade då han mötte oss på flygfältet! Först log hon bara mot honom som mot vem som helst, men efter en stund var det som om det gick upp ett ljus och hon började skratta och tjuta och tittade lyckligt på mej och på honom. Sååå sött!

Pappsen tyckte själv att Stella vuxit massor på de tre dagar vi var borta och också utvecklats massor. En sak som jag med säkerhet vet att hon lärde sig under resan är att rynka på näsan och väsa och det gör hon nu hela tiden! :-)

Idag har man dock fått märka att den grå vardagen kommit emot. Stella har varit ganska gnällig, troligen pga. tristess. Fast nog måste ju ett barn lära sig att ta det lugnt också ibland och möta trista vardagar... (I alla fall i väntan på nästa äventyr!)

till Vasa och jag tvingade mej att skriva innan det! Jag är aningen nervös över hur det skall gå och har inte börjat packa ännu! Men månne det inte går vägen, resan är ju inte särskilt lång heller. Jag återkommer med detaljer efter att vi kommit hem på onsdag kväll.

Igår var Andreas och jag ute på tumis för första gången efter Stella! Först såg vi pjäsen Grönholms metod på Lilla teatern och sedan åt vi musslor i vitlöksspad på Belge. Pjäsen var fyndig och bra. Den handlade om en arbetsintervju med fyra sökande som utsattes för en massa underliga och kontroversiella tester. Intrigen bjöd på många intressanta vändningar, men mera om dessa kan jag inte, på uppmaning av teatern, avslöja! Men däremot kan jag uppmana er att gå och se den! :-)

Vår romantiska kväll höll dock på att sluta innan den ens hade börjat då vi märkte att det satt två personer på våra platser i salongen. När saken undersöktes visade det sig att våra biljetter var till fredagen, alltså dagen innan! Efter att ha vädjat hos kassatanten och berättat att det var vår första dejt sedan vi fått barn trollade hon fram två extra stolar som vi fick sitta på. Herregud ändå, jag har ingen aning om hur det gick till! Nog hade vi ju kalendern framme då vi beställde biljetterna. Antagligen har vi amningshjärna bägge två...

Efter pjäsen gjorde jag misstaget att ringa Santtu och fråga hur hon och Stella hade det. Då berättade hon att Stella hade gråtit i över en timme men sedan lugnat ner sig. Det händer ju aldrig numera, så vi blev nog lite till oss och funderade allvarligt på att gå hem. Men Santtu övertalade oss att fortsätta till restaurangen. Och det var ju jätte roligt, men nog hade vi svårigheter att prata om/tänka på annat än Stella! Jag borde helt enkelt ha litat på att de klarar sig och att Santtu ringer om de inte gör det.

Hur som helst är det bra att Stella får vänja sig vid andra personer än oss två. Tydligen tycks hon nu redan ha skillnad på vem som är hemma med henne. Jag hade inte trott det.

Klockan halv 11 härdade vi inte ut mera utan gick hem och Santtu blev nästan besviken över att vi kom så tidigt! :-) Nå hon blev hos oss över natten och fick ta hand om Stella på morgonen istället, så mamsen och pappsen fick en ordentlig sovmorgon!

Idag var det dags för simningen igen. På grund av kölden (antar jag) var det inte så många som vågade sig dit och det var riktigt gott om utrymme och uppmärksamhet av simledarna. Stella dök två gånger och det gick riktigt bra.



Stella och pappsen busar i vattnet



Också ryggsim är skoj

Efter det åkte vi till Kalkstrand och mofa bjöd på mumsig mat, vitlökspotatis och broiler.



Efter att Stella fyllde ett halvt år har hon utvecklats massor motoriskt! På
mjukare underlag, säng eller matta, kommer hon nu upp i krypställning
och står där och gungar alldeles förskräckligt! :-)