sade Stella idag! :-) Pappandet har varit på gång redan någon vecka, medan mammandet började förra natten då hon vägrade sova. Och så idag kom de båda plötsligt kombinerat. Klart och tydligt så att både mamsen och pappsen hörde det och höll på att spricka av stolthet! :-D

Stella har helt tydligt varit inne i någon klängfas den senaste tiden! Aldrig förr har hon varit så gnällig och mammig och klängig som nu! Och om det är något som tär på ens nerver så är det gnäll! Hundra gånger hellre skrik än gnäll!

Men klänget tycks ha resulterat i ett stort utvecklingssprång, för under de senaste dagarna har hon igen lärt sig massor och blivit jätte duktig.

Igår lärde hon sig bl.a. att klappa händerna! Det är alldeles bedårande! Troligen för att vi sjunger vår absoluta favoritsång mest hela tiden, Mamma Mu's Om det börjar regna kan man klappa händerna...



Hon klappar händerna, jag lovar! Det är lite svårt att få det att fastna på bild... :-)

När vi åkte hem från Sibbo igår sjöng jag den med hög röst HELA vägen, halvt hysteriskt, för att underhålla henne där hon satt ensam i baksätet och marrade. Och det hjälpte, hon höll sig lugn och satt förmodligen där och klappade händerna! :-)

Dessutom märkte pappsen idag att det ser ut som om hennes tandkött håller på att spricka upp i nedre käken, så månne inte det dyker upp en liten tand snart! I så fall är hon betydligt tidigare än sin mams som fick sin första tand som 8 månader...

Det blev visst ett litet skrytinlägg det här!

På sovfronten har jag tyvärr inte så mycket att skryta över. Förra natten var hon igen vaken i över en timme, och vi höll på att få ett nervsammanbrott. Så idag har vi igen kört sovskolan. Hon somnade efter 20 minuter gråt och har sovit lugnt sedan dess. Hoppeligen ända tills morgonen! Man blir sååå trött av att aldrig få sova mera än ett par tre timmar i sträck!