medan jag var borta! :-) Tvärtom fick jag världens varmaste kram av henne då hon mötte mej på flygfältet, hängde fast i mej som en liten apunge! Underbart!

De fyra dagarna jag var borta gick jätte bra, både i Bcn och på hemmafronten. Förstås hade jag sjukligt ledsamt efter Stella och ringde hem stup i kvarten, men då jag fick höra att allting förlöpte väl kunde jag slappna av litet och njuta av Gaudi, paella, sangria m.m. m.m. (Samtidigt som det skar i hjärtat när jag märkte att hon klarade sig så bra utan mej... )

 Barcelona är en ljuvlig stad, full av liv och rörelse.



Nu njuter vi av de sista lediga dagarna innan jag börjar jobba! :-)

har vi firat under veckoslutet. Vi tände dopljuset, drack te och åt kladdkaka tillsammans med mommo, mofa och Musse. Hur mysigt som helst. Att fira är ju aldrig fel!



Dopdagsfirande. Mommo och mamsen har klätt sig i likadana kladdkaks-
färgade blusar dagen till ära. :-)




Bus med mommo...




och mys med mofa


Vi har nu inlett en dagssömn för Stella. När det blev svårt att få henne att somna både på förmiddagen och på eftermiddagen insåg vi att tiden var inne. Nu tar hon sin dagssömn efter lunchen klockan 12. Det har gått rätt bra, men hon har litet svårt att sova tillräckligt länge. Som mest blir det 1,5 h och då är hon supertrött hela kvällen. Dock inga problem med nattandet varken på dagen eller kvällen.

Idag ville hon gå och lägga sig redan vid 7, satte sig i fotöljen vid sin säng och pekade mot bokhyllan med hennes böcker (=nattsaga!). Vid halv 9 somnade hon bums, en halv timme tidigare än vanligt. Jag antar att vi borde börja lägga henne redan vid 8. Det känns dock lite tokigt, med tanke på att jag då hinner umgås med henne endast 3 h per kväll då jag börjar jobba... :-(

På tal om det bär det ju på torsdagen av till Barcelona. Är aningen nervös. Jag litar ju nog på att hon klarar sig utmärkt med pappsen, men tänk om hon glömmer MEJ?!

fick vi åskåda i dag.

Efter nogranna studier av internet hade vi alltså äntligen lyckats hitta en fotograf som verkade lovande med tanke på ettårsfotograferingen och beställt tid. Efter sämsta natten på länge var Stella dock lika sprudlande glad som vanligt, men otroligt aktiv. Hon var stilla högst några sekunder och sprang omkring som ett jehu, flabbade och fnissade och hade sig. Som tur var fotografen utrustad med en snabb kamera, och menade att hon nog fick många bra bilder. Dock inga visande en fridfullt poserande änglaflicka... Men det struntar vi i, sådan är hon ju inte annars heller... :-)

Nu gäller det bara att ge sig till tåls och vänta på provbilderna...



Efter fotograferingen fick modellen springa av sig i parken


I lördags var det säsongsavslutning på stuglivet i form av kräftskiva på verandan. Det var jätte mysigt, men man märkte nog att hösten är på antågande med kyla och rusk och allt vad det innerbär.



Så här mysigt såg det ut utifrån...



och inne, tyvärr i blixtljus... Skenet var mycket skönare i verkligheten!

Igår var Andreas där och städade upp det sista inför vintern. Det känns riktigt bra att få återvända till stan och hösten.

Imorgon kommer jag att vara på idékonferens i Kimito med jobbet HELA dagen. Det blir nog det längsta jag varit ifrån Stella hittills. Kanske lika bra att jag lite för öva mej inför Bcn-resan nästa vecka. Då skall jag ju vara borta 4 långa dagar! :-o Hur skall det gå till?! För att inte tala om att jag snart skall börja jobba varje dag... HJÄLP!

har vi här hemma för tillfället. Så fort man vänder bort blicken har hon gjort något litet hyss. Att klättra är bland annat populärt för tillfället. Snabbt som blixten klättrar hon upp i soffan, sängen och stolarna och en dag hade hon med hjälp av fotöljen klättrat upp på fönsterbrädet i sovrummet! Som tur hade vi redan tidigare förstått att vi bor ihop med en klätterapa och sett till att fönstret alltid var stängt då man inte själv var i rummet. Senare samma dag satt hon och skakade vatten ur sin flaska över min lap top (som otroligt nog inte verkar ha tagit någon större skada)!



Att klättra upp i läderlappsstolen är lätt som en plätt




Men särskilt stadig att klättra på är den ej... en dag välte den och läppen
började blöda. :-(


Trots dylika incidenter har hon utvecklats massor de senaste dagarna och börjat bli en riktigt stor flicka! Man märker bland annat att hon förstår mycket av det man säger, både direkta uppmaningar och annat man pratar om. Hon har också börjat härma oss. Idag på kvällen när vi satt och myste tillsammans på vår nya, ludna, gröna matta märkte jag plötsligt att hon satt och försökte arrangera sina ben i kors, för att sitta på samma ställning som jag. Sååå sött! :-)

Idag på dagen hade vi lunch/shoppingdate med Jenny & Elmer och Regina & Elza. Gullungarna uppförde sig så väl och det var skoj att kolla in bebishöstmodet och sitta och tjattra över god sallad. Nog har man det bra som vårdledig!

Snart är det dock stjärnpappans tur att  ta över det ljuva livet... (kanske bloggen också för den delen! :-))



La dolce vita...

gick vår semesteresa! Stella var det bästa resesällskapet vi någonsin kunnat önska oss! Flyg- och tågresorna gick superbra och väl framme i Italien var hon ett charmtroll som flirtade och babblade med alla. Hade vi stannat där några dagar till hade hon nog lärt sig sina första italienska ord "che bella bimba" för det utropade var och varnnan då de såg henne.

Folk är bara så barnkära där!

Stella var för övrigt gigantisk i jämförelse med de minimala italienska barnen och som regel trodde alla att hon var en pojke, tills de blev upplysta om att hon var en flicka. Detta trots att hon bar rosa kläder eller klänning. Tydligen tycks italienska flickor födas med massor av hår...

Efter några dagar i Venedig var det skönt att lämna staden bakom sig och åka till havet! Det tyckte Stella uppenbarligen också. Ni skulle ha sett hur lycklig hon blev då hon fick springa omkring på sandstranden och plaska bland vågorna efter flera dagars stillasittande i vagnen! Och mamsen och pappsen blev sååå glada.

Det var ju förstås också underbart att få träffa Anna och flickorna! Nicole, som är van att vara minstingen, var aningen svartsjuk på Stella, men i Jenny fick vi världens bästa barnvakt! Stella älskade att bli underhållen av henne.

Hade vi vetat att allt skulle gå så bra hade vi nog stannat längre, men skönt var det ju som alltid att komma hem igen.

Här kommer några bilder. Håll till godo!



Med Stella och nya vagnen, som för övrigt klarade testet, på Murano




Lekpaus




På tågstationen i La Spezia. På väg till Cinque Terre.




Stella med Anna och Nicole




Promenad på Via dell'amore i Cinque Terre. Sällan har man sett något
så vackert.




Puss älskling!




Lekar vid havet




Stundvis såg båtfärden riktigt farlig ut. Vågorna var rätt stora.




Pappsen låter Stella smaka på jordgubbsgranita. Vilken succé!

bär det av imorgon! Klockan 17 lyfter planet (förhoppningsvis) till Venedig. Där stannar vi till torsdagen. Då tar vi tåget rakt genom landet till strandorten Massa vid italienska rivieran och sammanstrålar där med min kusin Anna och hennes döttrar Jenny (7) och Nicole (2).

Vi får bara hoppas att vädret är vad som är typiskt för Italien i augusti och att det inte regnar, som oroväckande väderprognoser förutspått! Men vi har ju minsann fått vår beskärda del av sol och värme här hemma den här sommaren, så det är inte enbart det vi ser fram emot på resan... (glass, pizza och pasta ser vi också fram emot)

Vi har fortsättningsvis spenderat all tid vid stugan och kom hit till stan på fredagen för att tvätta kläder och uträtta ärenden inför resan. En ny spurtig paraplykärra har också inhandlats. Efter mycket funderande blev det sist och slutligen en Maclaren. Mest avancerade modellen förstås. Vi har provkört den i två dagar nu och tycker att den verkar superb. Andreas vill tom köra ner den gamla kärran i källaren.

Hur bra den än är så kommer det nog att bli lite problematiskt att ratta den i Venedig. Där finns ett tusental broar som stoppar framfarten.

Ett stort och viktigt beslut har också Andreas gjort den här veckan. Han har nämligen beslutat sig för att stanna hemma med Stella under hösten! Vi har således tackat nej till den dagisplats hon tilldelats och det känns på alla sätt bra att hon får vara hemma ett litet tag till.

Själv börjar jag jobba i oktober. Jag mjukstartar dock redan i slutet av september med en studieresa till Barcelona! :-)

Nu måste jag återgå till reseförberedelserna. Jag återkommer med bilder och berättelser när vi kommit hem nästa vecka!



Lilla såttkocken övar att dricka mjölk ur mugg




Här har hon ätit sin absoluta favorit, pappsens lasagne! Gott, men såttigt...




Så nu har hon fått en heltäckande haklapp! :-)

I lördags firade vi alla så det stod härliga till! Det blev två separata kalas, till eftermiddagskalaset var släkten bjuden och till kvällskalaset vännerna. Det blev förstås stressigt med alla förberedelser och även under själva kalasen blev det mest spring både för Andreas och mej, så tyvärr känns det som om man inte hann umgås med sina gäster tillräckligt... Stella var i sitt esse på släktkalaset, gick omkring och snarvlade och skrattade, men på kvällen var hon mest trött och gnällig. Det blev väl lite för mycket av det goda.

Gräddtårta fick hon i alla fall till mellanmål och den gillade hon skarpt. Man har redan tidigare märkt att hon förstår sig på det goda i livet. :-)

Trots att väderleksprognoserna såg komiskt dåliga ut inför lördagen fick vi njuta av ett underbart solsken hela dagen. Troligen pga att vi dagen innan rest 4 partytält.



Liten tältby vid havet




Födelsedagsbarnet med paket


Många fina presenter fick vi också, så det lönar sig att stressa lite! :-) Stella fick en baby born-docka, en islandströja och -mössa, en liten disney-brandbil att åka på, klossar, fat och sked, muminbestick, flera satser med plastleksaker, pengar och mycket mycket mera.



Morgonen därpå fick Stella öppna några av presentern. Jippii, en docka!




Kraaam




Tuut tuut, här kommer jag!




Visst är jag vacker med prinsessdiadem!?


Själv fick vi bl.a. en stor sats med kastruller. Kommer väl till pass när vi nu skall börja koka husmanskost åt hela lilla familjen.

Stella äter nämligen numera samma mat som vi. Idag har det nalkats spenatplättar, ris och grynost till lunch och pappsens jättegoda makaronilåda till middag. Igår då hon åt grabbade hon plötsligt tag i skeden som jag lämnat vid hennes tallrik och började sleva i sig! Och idag fortsatte hon med det. Mycket kommer förstås i haklappen, på stolen och på golvet, men väldigt duktig är hon, vår 1 åring!

Snart fyller vår stora stjärnflicka ett år! Tänk att ett år kan gå så snabbt, trots att livet aldrig varit så innehållsrikt tidigare! När hon föddes fick vi om och om igen höra att vi måste komma ihåg att njuta av den här tiden, eftersom hon så snabbt skulle bli stor, och nu börjar man inse att det verkligen ligger något i det.

Och njutit har vi verkligen gjort hela sommaren, hela familjen. Andreas har jobbat ytterst lite och det har varit underbart att få umgås tillsammans vid vår lilla stuga.

Och inte nog med det, mera njutningar har vi framför oss. Vi har nämligen gjort slag i saken och bokat en resa till Italien i medlet av augusti! :-) Först kommer vi att spendera några dagar i mitt älskade Venedig och sedan skall vi resa genom landet till havet i Toscana (Marina di Massa) där vi i fem dagar skall umgås med min kusin Anna och hennes döttrar Jenny och Nicole. Oj vad vi alla ser fram emot den resan!

Vi tyckte oss förtjäna en fin 61 årspresent så här innan allvaret börjar...

61 årsdagen skall firas med pompa och ståt på lördag vid stugan. Tyvärr ser väderprognoserna inte allt för lovande ut just nu, men vi ber till vädergudarna och hoppas på ett lyckat gardenparty!



Också Stella låter sig charmas av moviemaker Paolo från LA




Picknick på Sveaborg med amerikanerna. Stella njöt av att vara center
of attention...




Stella får äta sin första glasspinne. Krångligt när man själv försöker få i sig
en smältande megaglass...




Pappas citronglass var dock snäppet vassare.

OBS! Kolla mamsens och pappsens miner! :-D

är det äntligen dags för ett nytt inlägg!

Under de senaste varma och soliga veckorna har vi nästan enbart varit vid vår lilla stuga i Gumbo. Därav bloggtorkan... Där finns nämligen ingen internet, endast få tv-kanaler med dålig bild, och inga dagstidningar. För en nyhetsfreak som jag är det förstås inte lätt i början, men efter några dagar har man vant sig vid att ta det lugnt och njuta av tillvaron. Vi har helt enkelt fått syssla med andra saker, som att ligga/leka på sandstranden, ordna grillkvällar, åka båt, läsa böcker, renorvera stugan, pyssla i trädgården etc. Underbart avslappnande har det varit!

Igår kom vi in till stan och kommer att stanna här veckoslutet ut. Andreas skall jobba och ikväll skall vi gå på filmvisning i Galleri Sinne. Där kommer Polyesterprinsen himself, Paolo Davanzo, filmmaker från LA och min bekant från Venedigtiden, att tillsammans med tre andra visa internationella kortfilmer och spela livemusik till dem. Stella och jag träffade just hela det inspirerade gänget på stan och vi tror och hoppas att det skall bli en lyckad och trevlig filmkväll.

I början av nästa vecka återvänder vi till stugan om det fina vädret håller i sig. Troligen tar det sin tid innan jag skriver igen, men tills dess får ni hålla till godo med följande sommarbilder! (Vi tar också hemskt gärna emot besök vid stugan, så varsågoda och knacka på!)



På båtfärd ut till Simsalö med Regina och Elza




Så här trötta var töserna efteråt!




Strandliv




Tack Musse för fina poolen! :-)




I stugan finns ingen matstol, bara den här lilla stolen som varit min.
Men bra går det också!




Här njuter vi av nya terassen. Ett underbart extra sommarrum med fin
utsikt!




Stella över på att dricka ur mugg, och gillar det!

Här har vi haft det jäktigt och roligt på sista tiden. Jag låter bilderna berätta:



På min kusin Patriks bröllop i Raumo




Stella avnjuter egen bröllopsmiddag




Stella och pappsen tar sig en svängom




Turister i Raumo, följande dag




Stella med min kusin Johnny




Den långa bilfärden hem




Dagen efter fick vi långvägagäster. Här grillar vi vid vår stuga.




Och här picknickar vi på Högholmen




Vid miodsommarbrasan




Stella äter lunch i stugan




På en seglats med fafas nya båt Pamela




Sövande med frisk havsluft och gungeligung

(Tydligen skriver jag endast efter veckosluten numera...)

Det inleddes med pappsens och mitt 7 årsjubileum. Stella lämnades hos mommo och mofa och vi begav oss till en tapasbar där vi njöt av god mat och ännu godare sangria. Efter det såg vi Da Vinci koden, som faktiskt överskred mina förväntningar. Under filmen fick jag ett sms av mommo där hon skrev att Stella hade krånglat med kvällsgröten och gråtit sig till sömns och då vi kom ut gjorde jag misstaget att ringa mommo. Med den påföljden att Stella förstås vaknade och skrek i högan sky. Vi övervägde verkligen att åka till Sibbo över natten trots allt, men då mommo en stund senare ringde och berättade att hon somnat igen beslöt vi oss för att bli hemma ändå. Halv 9 på lördag morgon var jag dock redan på plats i Sibbo. Natten hade gått relativt bra för Stellas del, men mommo hade knappt sovit alls och fick gå och lägga sig då jag kom...

Sen var det dags att fira pappsen som fick sin högsjöskepparexamen ute på navigationssällskapets holme. En liten flytväst hade således inhandlats åt Stella och vi åkte ut med den arrangerade skjutsen.



Med mommo före avfärd


Stella trivdes fint ombord på båten och blev riktigt dåsig av surrandet och gungandet och av att vara inpackad i västen. Också på holmen gick allt bra och vi blev bjudna på skumpa, laxsoppa och tårta. Det var en riktigt mysig tillställning med andra ord och jag hoppas att vi får vara med om många flera lyckade båtfärder den här sommaren.



Heja pappsen!


Idag har vi igen varit i Gumbo hela dagen. Vi hade väntat oss sol och varmt väder, men fick tyvärr bli besvikna. Pappsen var dock flitig i stugan och interiören börjar nu bli färdig. Nu måste vi bara få strömmen dragen och en resa till Ikea uträttad så kanske vi verkligen kan övernatta där på midsommaren!



Stella blev så glad över att se Elza att hon på eget initiativ gav henne en
stor kram!




Det var skönt att få leka i friska luften trots att vädret inte var sååå fint...


Oj, jag höll ju på att glömma det viktigaste! Som 10 månader och 1 vecka gammal tog Stella sina första steg! *stolt*

med ett roligt och innehållsrikt veckoslut. På lördagen åkte vi i regn och rusk till Ekenäs för att hälsa på lilla Rufus 12 dagar gammal. Det var jätte roligt att få träffa honom och han var världens snällaste, lugnaste och raraste bebis. Också Stella var helt betagen av honom och pratade gulligt bebispråk med honom. Det lät precis som "Oj lilla gulliga Ru du är så söt och rar". :-)



Stella kikar in på lilla kompisen




Visst är han alldeles bedårande!




i Stellas gamla jacka :-)


På söndagen var vi i Gumbo hela dagen. Pappsen rustnade i stugan, som nu fått nya fönster och panelväggar. Det verkar bli riktigt fint och bra och vi hoppas på en varm och fin sommar.

Medan han slet där umgicks Stella och jag med "gammelfaster" Neta, Nanna, småkusinerna Elli och Annika, faster Regina och kusin Elza.



Stella blev underhållen av stora småkusinerna...




och lekte med kusin Elza. Låt mej presentera prinsessan Elza och prinsessan
Stella. Lägg märke till ståtlige prinsen Ken i Stellas famn! :-)

Stella, som genast sliter av sig alla mössor då man klär på dem, var mycket mån om tiaran och satt länge och väl med den tryggt placerad på hjässan! Är det där med prinsesslekar medfött hos små flickbebisar?!?

FrånGumbo åkte vi ännu vidare till Kalkstrand och tog farväl av mommo och Musse, som imorgon åker iväg till Prag. Stella har önskat sig en massa roliga leksaker därifrån... :-)

Idag var det dags för rådisbesök. Stella vägde 9,2 kg och var 75 cm. Hon skall nu få börja äta mjölk i form av naturell yoghurt, fil, grynost etc. Efter två veckor får vi introducera kokt mjölk, typ i gröt eller ugnslådor, och ytterligare två veckor senare kan hon enligt Clara-tanten börja dricka vanlig mjölk!

Stora flickan! :-o

Ett till bevis på att hon är stor är att hon för första gången skall vara ensam över natten hos mommo på fredagen! Andreas och jag skall nämligen fira vårt 7 årsjubileum. Är bara lite nervös än så länge...

Och ännu ett tecken på att hon är stor är att hon kan stå utan stöd nu! :-)

10 månader!!! Tänk att vår lilla bebis helt plötsligt blivit så gammal! :-o

Vi firade genom att fika tillsammans med Katja & Laura, som vi blivit bekanta med via www.familjeliv.se. De var roligt att träffa dem live och töserna fann varandra direkt och busade på som de gamla bekanta de ju de facto är. :-) (Vi är ett gäng mammor med jämnåriga barn som hållit ihop sedan graviditeten.)



Två jämnåriga kompisar...




busar i kapp


På kvällen var det dags för sista gången av min Martha-matlagningskurs. Andreas och Stella fick alltså umgås på tumis och jag fick ett trevligt avbrott i vardagen i form av glatt umgänge och god mat!

Linssoppa skall hädanefter börja ingå i vår vardagsmat och hemlagad hallonglass skall bli min nya efterrättsbravur!

Imorgon bitti skall vi på picknick som avslutning på babyrytmiken. Då vi planerade menyn lovade jag stort de andra att jag kunde laga focaccia med oliver. Det hela slutade förstås med att det var Andreas som gjorde den... Men god blev den, en given succé!

Ja, visst är han duktig vår lilla pappsen...



Pappsens lilla medhjälpare ertappad med fingrarna i bakburken

Stella har helt tydligt haft en kris de senaste veckorna. Enligt min bibel, boken "Växa och upptäcka världen", som tar upp sju utväcklingssprång (med medföljande kriser) under barnets första år, skulle det tydligen kunna vara frågan om 37 veckorskrisen.

Boken listar tecken på att barnet är i en ny utvecklingsfas, och vid följande tecken fick vi utan att tveka sätta ett kryss:

- är oftare kinkig och gnällig
- är glad ena stunden och skriker nästa
- vill att du skall hålla henne sysselsatt
- klamrar sig fast vid dina kläder
- får vredesutbrott
- sover dåligt
- tappar aptiten

Följande tecken kunde vi däremot inte kruxa för:

- uppträder "alltför" snällt
- är mindre livlig
- sitter ibland tyst och dagdrömmer

Tydligen tycks krisen kunna gestalta sig olika hos olika barn, men som alla förstår har det inte varit alldeles lätt. När vi rört på oss och varit bland folk har allt gått bra, det är hemmalivet som tydligen varit för slött...

Men nu verkar situationen som sagt ha normaliserat sig och Stella är nöjd och glad och kan sitta och pyssla med sina saker för sig själv.

Största tecknet på att det verkligen var frågan om ett s.k. utvecklingssprång är nog ändå att hon lärt sig massor av nya saker de senaste dagarna:

- På frågan var lampan är kan hon nu peka mot den och säga där.
- Sätta telefoner och fjärrkontroller till sitt öra och leka att hon talar i telefon
- Ge och ta saker och säga tack tack (med lite mjuka k:n :-))
- Vinka hej hej
- Hämta bollen då man frågar efter den¨
- Gömma sig bakom en filt och titta fram då man frågar "var är Stella?"
- Lyfta på pappsens och mamsens blusar och blåsa på deras mage

Och idag lärde hon sig ytterligare en ny grej, teckenspråk! :-) Mofa vaktade nämligen henne i en halv timme och hade tydligen tecknat med henne. Senare på kvällen började hon vifta med händerna alldeles förskräckligt när hon såg honom, mest snurrade hon armarna runt varandra som i kattsim. Det var ju bara sååå sött. Då vi bad henne "tala teckenspråk" upprepade hon just den rörelsen flera gånger.

Tänk vad snabbt de lär sig, de små! :-o



En favortisysselsättning för bägge två. Pappsen bygger och Stella river.

har jag fått fira idag! :-)

Jag fick sova till halv 9 då jag blev väckt av två glada älsklingar med sång, rosor och kaffe på sängen. Fick också ett presentkort till Helsinki Day Spa, som ligger ett stenkast från oss, dit jag ska få gå på pedikyr eller något annat trevligt. Jippii!

Efter att ha avnjutit den underbara frukosten i sängen (8,5 poäng!!! Jag har räknat VV-poäng sedan 1 vecka tillbaka...) fortsatte dagen i lite jäktigare tecken.

Först åkte vi till blombutiken, där vi inhandlade rosor till alla mammor, och efter det till gravgården i Östersundom för att hälsa på famo. Därefter for vi till Baba, som bjöd oss på god lunch. Tyvärr fick vi ganska snabbt håsa iväg därifrån, eftersom vi sedan var bjudna på Musses födelsekalas i Berghäll.



Lilla charmtrollet busar med födelsedagsbarnet




Vilken rolig nalle Musse har!

Efter det for hela gänget iväg till Lillhoplax för att fira famsen.



Stella med tre glada mammor


Visst var det roligt att få träffa allihopa, men det är lite synd att det alltid skall bli så jäktigt under dessa högtider, då man gärna hade haft lite mera tid att umgås med alla.

Stackars Stella sov knappt heller något på hela dagen! Vi hade tänkt att hon skulle få sova i bilen mellan varven, men det går ju inte alltid som man planerat... När vi kom hem var hon helt plakat och somnade redan klockan 8. En timme tidigare än vanligt. Så nu får man bara hoppas att det inte blir väckning klockan 5!

Min första morsdag blev i alla fall alldeles underbar! Och jag ser fram emot många många till!

är vad jag har varit de senaste dagarna... Stella har nämligen fått ovanan att vakna prick klockan 6 varje morgon! Fast hon sedan är jätte trött så är det helt omöjligt att få henne att somna om igen. Suck. Vi som varit vana att få sova till halv 8. Troligen beror det på att det blivit så mycket ljusare ute, så nu har vi bestämt oss för att införskaffa en mörkläggningsgardin till sovrummet. Fönstret är ju så pass högt att det måste bli en specialbeställning, men förhoppningsvis är det värt det.

Idag är jag så trött att jag inte ens orkade gå på vår sedvanliga förmiddagspromenad, utan Stella sussar sött inne i sin nya säng som hon har fått låna. Den har höga kanter, så man behöver inte vara rädd att hon ska ramla ur den, och själv verkar hon riktigt förtjust i den.

Efter lunchen ska vi i alla fall släpa oss ut i parken och gunga!

Vappen och första maj gick i soliga & roliga tecken. Stella tyckte om alla ballonger, serpentiner och granna färger och då vi var på stan höll hon på att ramla ur vagnen då hon skulle titta på precis allt som hände omkring henne. :-)

Hon fick hela två gasbalonger, och de säkert svävar omkring här i lägenheten någon vecka ännu. Fast blir dom i vägen är det bara släppa upp dem i taket!



Stella beundrar sin blomballong




I vimlet i Kajsaniemi...




... och senare på dagen i lugn och ro hos fafa


Ikväll ska jag gå på marthornas matlagningskurs för småbarnsföräldrar. Det ska bli riktigt intressant och jag hoppas att jag får lära mej nya goda och lätta recept!

har det varit de senaste dagarna! Tänk att sommaren äntligen är på kommande! Stella och jag har promenerat mycket, gungat i parken och gått på kaffe och lunch med kompisar. Man märker tydligt att hon trivs ute i det fria och hon har redan lyckats smaka på både sand och gräs.

Oj vad vi skall få det roligt i sommar! :-)

Idag har vi varit på Folkhälsans familjecafé, och när vi kom hem därifrån blev "vi" så rastlösa i det vackra vädret att "vi" bestämde oss för att åka till Sibbo och hälsa på mommo och mofa. På vägen stannade vi också hos Ellen och Elmer, vilket var roligt som vanligt.

Mofa hade köpt hem en potta åt Stella och efter att hon ätit sin middag tänkte vi att hon skulle få provsitta den. Och tro det eller ej men hon bajsade faktiskt!!! Med tre stirrande och applåderande beundrare omkring sig. :-D (Jo, jag vet att det sägs att man inte ska applådera, men vi blev ju bara så överraskade och imponerade...)



En glad pottsittare. Jag är dock inte så grotesk att jag fotade innehållet...
(Men det är mofa, för han filmade det, hehe)

Det var i alla fall superbehändigt med bajs i potta, så härefter skall vi nog försöka göra det till en rutin att sitta på pottan efter maten!

Här har vi tyvärr legat lågt hela påsken, närmare bestämt i maginfluensa. :-( Stella började förra måndagen och var sjuk i närmare en vecka. Stackars liten! Sen smittades pappsen och även honom var det väldigt synd om för han blev sååå ynklig. Själv har jag än så länge klarat mej med blotta förskräckelsen och lite illamående (pepparpepparpeppar).

Stella har ju aldrig varit sjuk förut så vi var väldigt oroliga och ringde rådgivningstanten 1 gång, barnkliniken 2 gånger och faster Neta 1 gång, men tydligen var det frågan om en helt vanlig maginfluensa som till slut gick över, fastän det verkade hopplöst i ett skede.

Speciellt tråkigt var det ju att den inföll precis under påsken då vi hade en massa skoj inplanerat, men sånt är väl livet, speciellt med barn.

Efter att Stella tillfrisknade tog hon ett rejält utvecklingssprång kändes som. Nu reser hon sig obehingrat överallt och sätter sig ner igen lika lätt. Idag har hon dessutom promenerat omkring i vardagsrummet med sin gåkärra. Det gick faktiskt jätte bra och det såg urkomiskt ut när hon styrde stegen mot leksakslådan, parkerade kärran och började botanisera bland sina leksaker. :-)



En kärra lastad med telefonkataloger och jag kan gå!




Oj oj, nu blev det bråttom när kärran rullar iväg så fort...




Så där. Framme!

har Stella och jag haft! Ikväll tog det en timme innan lilla stackarn kom till ro och fick sömn, och det var nog inget underligt med tanke på hur vi har rubbat alla rutiner de senaste dagarna och hur mycket nytt hon igen har lärt sig!

I fredags åkte vi iväg till Ekenäs för att bada tjejbastu och fira Ica som fyllt 30 år och SNART ska bli mamma till lilla Masi! :-) Det var jätte roligt att få komma ut och fira lite och Stella, som också hade flera små lekkompisar på plats, var glad och energisk HELA kvällen. Vi blev hos Ica över natten och då vi kom hem till henne vid klockan 1 var Stella uppe i högvarv och tjöt så höga glädjetjut att vi var rädda att grannarna skulle ringa polisen och anmäla kvinnomisshandel. Efter en hel del sov du lilla videung somnade hon äntligen och sov riktigt bra fram till närmare nio på morgonen!



Stella myser med Ica, som hon blev förtjust i och följde som en liten hund
runt i lägenheten


Vi spenderade en skojig dag i Ekenäs tillsammans med Ica och hann också besöka kollegan Carina och hennes söta barn. :-)

Därifrån åkte vi direkt till Sibbo och hälsade på Sander med familj som anlänt från Sverige. Det var jätte roligt att få träffa alla sötnosarna igen och Stella tyckte speciellt mycket om att leka med gudfadern Per. När hon gick omkring hållandes honom i händerna tittade hon jätte malligt på mej i förbifarten.



Stella busar med gudmodern och gudbrodern


Idag har vi simmat och hälsat på fafa i Gumbo och imorgon skall vi få 7 barn och 7 mammor på besök,  så inte kan man klaga på att vi skulle ha för lite program...

Dessa fullspäckade dagar har Stella passat på att lära sig att sätta sig ned från krypställning och från stående, åstadkomma rullande r-ljud och att säga "mamma", "titta" och "där"! (I alla fall låter det så! :-))

För tillfället vill Stella resa sig upp hela tiden och överallt. På de mest underliga ställen hittar hon något som hon kan ta stöd mot och ställer sig upp och stå. Alla gånger är ju dessa föremål inte så stadiga heller, och hon har inte förstått att man måste hålla hårt i sig, så vi lever i farliga tider.

På nätterna reser hon sig upp i sängen så fort hon vaknar till (ibland i sömnen också, verkar det som). Här om natten höll vi i över en timme systematiskt på att bara tyst lägga ner henne varje gång hon reste sig upp, och till slut somnade hon äntligen av sig själv. Vår gamla spjälsäng har tyvärr ganska låga kanter, så av den anledningen vågar vi inte lämna henne stående i den.

Det postiva (?) är att hon är på jätte gott humör. Vem kan motstå ett strålande glatt ansikte som tittar på en över sängkanten, fastän klockan är 3 på natten?!



Så här såg det ut idag när jag försökte få henne att själv somna för sin
eftermiddagslur.


Så här trött var Stella igår efter babysimmet. Det är länge sen hon senast har somnat i famnen och hon var mycket större och tyngre än sist. Men MYSIGT var det! :-)



Så här trött var Stella efter babysimmet igår. Det är länge sen hon somnat
i famnen, och hon var betydligt större och tyngre än sist. :-)




Så här såg det ut den 4 augusti! Åååh, det är ju så man blir nostalgisk!