Krisen är över...
Stella har helt tydligt haft en kris de senaste veckorna. Enligt min bibel, boken "Växa och upptäcka världen", som tar upp sju utväcklingssprång (med medföljande kriser) under barnets första år, skulle det tydligen kunna vara frågan om 37 veckorskrisen.
Boken listar tecken på att barnet är i en ny utvecklingsfas, och vid följande tecken fick vi utan att tveka sätta ett kryss:
- är oftare kinkig och gnällig
- är glad ena stunden och skriker nästa
- vill att du skall hålla henne sysselsatt
- klamrar sig fast vid dina kläder
- får vredesutbrott
- sover dåligt
- tappar aptiten
Följande tecken kunde vi däremot inte kruxa för:
- uppträder "alltför" snällt
- är mindre livlig
- sitter ibland tyst och dagdrömmer
Tydligen tycks krisen kunna gestalta sig olika hos olika barn, men som alla förstår har det inte varit alldeles lätt. När vi rört på oss och varit bland folk har allt gått bra, det är hemmalivet som tydligen varit för slött...
Men nu verkar situationen som sagt ha normaliserat sig och Stella är nöjd och glad och kan sitta och pyssla med sina saker för sig själv.
Största tecknet på att det verkligen var frågan om ett s.k. utvecklingssprång är nog ändå att hon lärt sig massor av nya saker de senaste dagarna:
- På frågan var lampan är kan hon nu peka mot den och säga där.
- Sätta telefoner och fjärrkontroller till sitt öra och leka att hon talar i telefon
- Ge och ta saker och säga tack tack (med lite mjuka k:n :-))
- Vinka hej hej
- Hämta bollen då man frågar efter den¨
- Gömma sig bakom en filt och titta fram då man frågar "var är Stella?"
- Lyfta på pappsens och mamsens blusar och blåsa på deras mage
Och idag lärde hon sig ytterligare en ny grej, teckenspråk! :-) Mofa vaktade nämligen henne i en halv timme och hade tydligen tecknat med henne. Senare på kvällen började hon vifta med händerna alldeles förskräckligt när hon såg honom, mest snurrade hon armarna runt varandra som i kattsim. Det var ju bara sååå sött. Då vi bad henne "tala teckenspråk" upprepade hon just den rörelsen flera gånger.
Tänk vad snabbt de lär sig, de små! :-o
En favortisysselsättning för bägge två. Pappsen bygger och Stella river.
Boken listar tecken på att barnet är i en ny utvecklingsfas, och vid följande tecken fick vi utan att tveka sätta ett kryss:
- är oftare kinkig och gnällig
- är glad ena stunden och skriker nästa
- vill att du skall hålla henne sysselsatt
- klamrar sig fast vid dina kläder
- får vredesutbrott
- sover dåligt
- tappar aptiten
Följande tecken kunde vi däremot inte kruxa för:
- uppträder "alltför" snällt
- är mindre livlig
- sitter ibland tyst och dagdrömmer
Tydligen tycks krisen kunna gestalta sig olika hos olika barn, men som alla förstår har det inte varit alldeles lätt. När vi rört på oss och varit bland folk har allt gått bra, det är hemmalivet som tydligen varit för slött...
Men nu verkar situationen som sagt ha normaliserat sig och Stella är nöjd och glad och kan sitta och pyssla med sina saker för sig själv.
Största tecknet på att det verkligen var frågan om ett s.k. utvecklingssprång är nog ändå att hon lärt sig massor av nya saker de senaste dagarna:
- På frågan var lampan är kan hon nu peka mot den och säga där.
- Sätta telefoner och fjärrkontroller till sitt öra och leka att hon talar i telefon
- Ge och ta saker och säga tack tack (med lite mjuka k:n :-))
- Vinka hej hej
- Hämta bollen då man frågar efter den¨
- Gömma sig bakom en filt och titta fram då man frågar "var är Stella?"
- Lyfta på pappsens och mamsens blusar och blåsa på deras mage
Och idag lärde hon sig ytterligare en ny grej, teckenspråk! :-) Mofa vaktade nämligen henne i en halv timme och hade tydligen tecknat med henne. Senare på kvällen började hon vifta med händerna alldeles förskräckligt när hon såg honom, mest snurrade hon armarna runt varandra som i kattsim. Det var ju bara sååå sött. Då vi bad henne "tala teckenspråk" upprepade hon just den rörelsen flera gånger.
Tänk vad snabbt de lär sig, de små! :-o
En favortisysselsättning för bägge två. Pappsen bygger och Stella river.
Kommentarer
Postat av: Sanna
Vad ljuvligt att hon pratar teckenspråk!!! låter ju bara för gulligt.
och vad mycket nytt hon kan nu! jag minns den där tiden när Sander pratade i telefon i ALLT - fjärrkontroller, legoklossar, träbitar...det är ganska talande och visar på hur dom härmar efter sin omgivning!:-)
kan du kolla i din bibel om du hittar nåt utvecklingssprång som matchar Leahs ålder? hon har så svårt att somna på kvällen just nu, jag får amma henne flera ggr och mellan varven skriker hon som om hon håller på att dö...
jättekramar till er alla!
Den stolta gudmodern
Postat av: Maria
Ursött med kattsim-teckenspråk. Det skulle jag ha velat se!:-D Kramis, Maria
Trackback