Klätterapan
Klätterapan Siri utmanar ödet varje dag. Så fort hon får chansen klättrar hon. Detta innebär att man måste hålla henne under uppsikt hela tiden. Hon kliver galant upp på de små stolarna i lekrummet och igår hittade jag henne på fönsterbrädet. Att kliva upp i soffan går redan på rutin och hon klarar fint av att komma ner med rumpan före. Ibland blir hon dock för busig eller sätter sig lite för nära kanten och faller ner. Tur att vi har en mjuk matta!
Håhå, vi lever i farliga tider för tillfället.
Här sitter jag ledigt vid bordet. Med blåmärke i pannan. I bakgrunden syns nya lekköket.
Tjohoo, att busa i soffan är skoj. Sekunden efter att den här bilden togs dök hon i golvet. Och mamman kände sig som världens uslaste mamma.
Fick för övrigt påpekningar under vappen om att den här bloggen borde uppdateras mer frekvent, med kortare inlägg. Två gånger i veckan lär vara lämpligt ofta. Jag skall försöka. Försök ni kommentera också, så att jag vet att ni finns! :-)
Kommentarer
Postat av: Sanna
Hon är sannerligen en liten busunge! :-) Det riktigt lyser bus i ögonen på henne. Och själv hade jag helt glömt bort det där klätterstadiet, jag trodde att det bara var trappan dom kunde klättra upp för...men nu börjar det allt ringa klockor i min mossiga skalle. Hektiska tider stundar!
Kramar till busungen och storasyrran som nog har det finaste leksaksköket i hela världen! :-)
Postat av: Pia
Hej! hade alldeles glömt bort att du har en blogg! tror jag kollade den förra sommaren på landet med uselt nät så jag måste ge upp den gången. Jätte roligt att läsa om klätterapan! Och vilket fint lekhörn! Jag har bloggat lite sen mars, du kan läsa om du har lust. Hörs om teatern! kram, Pia
Trackback