Klätterapan Siri utmanar ödet varje dag. Så fort hon får chansen klättrar hon. Detta innebär att man måste hålla henne under uppsikt hela tiden. Hon kliver galant upp på de små stolarna i lekrummet och igår hittade jag henne på fönsterbrädet. Att kliva upp i soffan går redan på rutin och hon klarar fint av att komma ner med rumpan före. Ibland blir hon dock för busig eller sätter sig lite för nära kanten och faller ner. Tur att vi har en mjuk matta!

Håhå, vi lever i farliga tider för tillfället.


Här sitter jag ledigt vid bordet. Med blåmärke i pannan. I bakgrunden syns nya lekköket.


Tjohoo, att busa i soffan är skoj. Sekunden efter att den här bilden togs dök hon i golvet. Och mamman kände sig som världens uslaste mamma.

Fick för övrigt påpekningar under vappen om att den här bloggen borde uppdateras mer frekvent, med kortare inlägg. Två gånger i veckan lär vara lämpligt ofta. Jag skall försöka. Försök ni kommentera också, så att jag vet att ni finns! :-)