Nu är hösten och vardagen här. Egentligen är det ganska skönt. Jag märker att vi mår bra av att få träna rutiner efter ett 3 månader långt sommarlov. Stella började dagis förra veckan och varje dag är hon strålande glad när jag hämtar henne. Hon babblar på i ett om allt vad hon gjort på dagis, och verkar jag inte riktigt fokuserad frågar hon "lyssnar du mamma på vad jag säger?!" Hennes dagisveckor är korta, tisdag-torsdag, och hittills har det fungerat bra. Eftersom Andreas jobbar på lördagar har han börjat hålla måndagarna lediga. De senaste måndagarna har vi spenderat vid stugan, där vi slipat och målat vårt nya matsalsmöblemang och fixat inför vintern. Och stundvis njutit av skönt höstväder.



Med vardagen kom också en ny sida fram hos mej, den perfekta hemmafrun. Jag tvättar, städar, fixar och lagar mat. Riktig mat. Igår kokade jag exempelvis en stor sats lingonsylt, gjorde hemgjorda köttbullar och potatismos och morotssemlor. Allt på en gång. Till efterrätt skulle det bli änglamat, som jag minns från min barndom och länge suktat efter. Vi orkade dock inte med det efter att ha fyllt våra magar med maten, så den sparade vi tills idag. Då vi för övrigt fick njuta av gårdagens rester. Skönt det också.


Änglamat, mums!

Alla sysslor försvåras lite av att Siri knappt alls sover om dagarna. Hon är helt omöjlig på den punkten och genom att skapa rutiner hoppas jag att det skall bli bättre med tiden.


Får jag gympa med rumpan bar är jag nöjd. En stund i alla fall.

Själv börjar jag också två gympor den här veckan. Den ena tillsammans med Siri och ett enda stort kaos och den andra endast i sällskap av andra vuxna. Otroligt skönt att få göra något åt de obefintliga formerna och den eländiga hållningen!